En livsomvälvande skada hjälpte golfproffset att vända en förlust till styrka

Alla som har spelat golf vet hur oförutsägbart det är. En vindpust kan göra att bollen byter riktning i sista sekund. En dålig studs kan göra att den landar i skogen. En enda gren kan ändra dess riktning och göra att den hamnar på långsidan av greenen. Naturens nyckfullhet gör att du förbannar bollen när den långsamt rullar mot en sjö. På många sätt representerar golf livets godtycklighet. Carlos Brown, prisbelönt golftränare från Dallas, Texas, vet allt som finns att veta om spelets oförutsägbarhet. Idag står han som före detta golfproffs vid nionde hålet och läser proffsigt av greenen. Han är djupt tacksam för att han överhuvudtaget står upp.

Under en golflektion 2016 trampade Carlos på en sprinkler när han klev ur golfbilen och stukade vristen rejält. Det borde inte vara så allvarligt men en infektion tillstötte och han fick åka in på akuten. När han vaknade efter operationen hade hans vänstra underben amputerats.

Som svart coach i en övervägande vit sport har Carlos alltid varit i minoritet. Som svart golfproffs med ett amputerat ben förstärktes det ytterligare. "Jag representerar en grupp större än mig själv – två grupper större än mig själv", säger Carlos. "Jag kan inte ta genvägar eller lura folk." Men han har alltid varit fast besluten att hitta något positivt i allt.

Efter amputationen blev allt mycket svårare – att klä på sig, gå till utslagsplatsen eller böja sig ner för att ta upp bollen efter en putt. Men för Carlos var det aldrig ett alternativ att sluta vara golftränare. Istället blev det en sorts renande process. "Jag visste att jag skulle spela igen. Jag visste att jag skulle fortsätta träna andra", berättar han. "Men jag visste inte att resan skulle blir så omvälvande." I takt med att Carlos återhämtade sig var han tvungen att på nytt lära sig allt han förut hade gjort med lätthet. Till slut såg han skadan som en chans till optimism och uppskattning istället för pessimism och ånger. "Jag insåg att jag älskar att vara här. Jag älskar det jag gör. Jag älskar att jobba med golf, jag älskar att spela golf."

På greenen följer Carlos en putt på 2,5 meter som är på par. Hans protes, skapad av en golfspelare för golfspelare, hjälper honom att läsa greenen han står på, men också att känna av den. "Jag känner när jag är off. Även om det bara är lite märker jag det, och det hjälper mig faktiskt", säger han. Det är ett bra exempel på hans nya syn på livet. Där andra kanske ser en förlust ser Carlos en vinst. Han förbereder sig för att putta, träffar bollen perfekt och ser på medan den sakta rullar ner i hålet.

Carlos anser att livet, lika litet som golfbanan, inte kan styras. "Man måste styra det som går att styra" är en devis han ofta tänker på. Han hade kanske inte planerat att ingjuta hopp hos andra, men när det okontrollerbara hände blev han snabbt tvungen att anpassa sig till sin nya verklighet. Han säger att han lyckades göra det tack vare sin tro. Den hjälpte honom att förbli verklighetsförankrad och snabbt få ett nytt perspektiv på sin situation. Han är även tacksam för det stöd han fick: människorna som stod vid hans sida när han vaknade efter operationen. Han säger att han nu strävar efter att bli ett stöd för andra som går igenom samma sak. "Om en ung, amputerad spelare ser mig tänker han kanske att han också kan bli golfproffs och spela golf."

I videon ovan berättar Carlos sin historia och förklarar hur han övervann både psykiska och fysiska hinder och fick ett nytt perspektiv på livet och sporten han älskar.