Road Ready: Nike Sole 2.0 x Össur Running Blade

Föreställ dig hur en atlet i världsklass tillverkar sin egen utrustning med hjälp av sax och lim i sitt garage.

Det kanske låter otroligt, men så såg verkligheten ut för paratriatleten Sarah Reinertsen, som brukade klippa bort sulorna från löparskor och fästa dem på sin löparfot (en särskild sportprotes).

"Det här kan vi göra bättre!" var den spontana reaktionen från Tobie Hatfield, en erfaren innovatör på Nike och före detta löparcoach, när han fick se Sarahs hemmagjorda lösning. Resultatet blev Nike Sole 1.0 – en grepplösning för varumärket Össurs löparfot som var revolutionerande för paraatleter över hela världen. Nu kunde de lägga undan sina gamla, slitna sulor och ta på en ny greppsula på några sekunder.

1.0-versionen var revolutionerande, men "vi designar inte perfekta produkter", säger Tobie i filmen ovan. Med det menar han att inom innovation finns det inget målsnöre. Nio år senare har en ny grupp atleter och innovatörer tagit över stafettpinnen och pushat utvecklingen ett steg längre.

Titta på filmen om storyn bakom Nike Sole 2.0. Läs sedan nedan om hur projektets chefsdesigner George Xanthos tog utvecklingen vidare.

Efter att ha arbetat med banbrytande funktionella produkter som Nike FlyEase (en lösning för att enkelt ta på och av skor) och Nike Pulse (flexibla och dämpade skor för vårdpersonal) är George välbekant med empatisk design. Det är en process där man sätter sig in i någon annans situation för att bättre förstå vad de behöver.

I arbetet med Nike Sole 2.0 innebar det att förstå hur de som använder löparfötter tänker. Föreställ dig den fastlimmade lösning som Sarah brukade använda och snabbspola framåt några månader. Då har du en utsliten sula fastlimmad på foten. Det är därför lösningen med en utbytbar Nike Sole är så viktig. Det är också därför som teamet var fast beslutna att göra 2.0 ännu enklare att sätta på och ta av.

Teamet nöjde sig inte med det. De ville också erbjuda fler valmöjligheter. För vem vill ha bara ett par skor? Atleter behöver kunna byta från asfaltssula till spikskor för löparbanan. "Löparfötter är dyra", påpekar George. "De flesta paraatleter har inte råd att ha fötter som bara används på tävling." Därför behöver de kunna byta sulor beroende på hur de använder sina fötter.

I filmen högst upp visas den krokiga vägen mot att designa en ny fästmekanism. Den framgången krävde mycket hårt arbete, men det var bara början på resan för George.

George tog nattflyget till Reykjavik och åkte direkt till Össurs huvudkontor. Össur är sedan lång tid tillbaka en partner till Nike i Nike Sole-initiativet. Nu var han redo att sätta flera månaders designarbete på prov.

Väl på plats hoppade han in i en maratonsession med den paralympiska längdhopparen Markus Rehm. Inom några minuter hade de förkastat "plan A". När de tittade på slowmotionfilmer av Markus när han sprang och hoppade insåg de att Georges första prototyp inte fick ordentlig kontakt med marken.

I ett försök att minska vikten hade han förkortat sulans längd lite för mycket. "Jag såg direkt att Markus landade bakom fotens greppyta", säger George. De kämpade vidare och "byggde om och justerade prototyperna och gjorde nya tester".

Det var bara en av alla aha-upplevelser under en mycket produktiv helg. Andra förbättringar var att ta bort plastknoppar som kunde innebära en halkrisk för längdhoppare och flytta spikar ända ut till framkanten för ett mer riktat grepp.

På Össurs huvudkontor höll George korta feedbacksessioner med ännu fler paraatleter i världsklass.

Det blev stopp nästan direkt: På frågan om de skulle använda Nike Soles unika system för utbytbara sulor var det eniga svaret från dussintalet atleter ett tydligt "nej".

Till skillnad från de flesta löpare som använder protes så har topplöparna tillgång till flera fötter och har möjlighet att ha en specialanpassad för tävling. (Det brukar betyda att de limmar en slimmad spikplatta direkt på foten.)

Men det betydde inte att allt arbete var förgäves. George minns att atleterna också "snabbt såg värdet i systemet med utbytbara sulor för paraatleter i allmänhet. De såg också hur de själva skulle ha haft nytta av den lösningen tidigt i sina egna karriärer, när de bara hade en löparfot."

I stället för att bara säga att elitatleter inte är relevanta i det aktuella projektet så identifierade George en helt ny och inspirerande användargrupp.

"Jag gillar att tänka på dem som racerförare", säger George om topplöparna och deras relationer till sina proteser. "De finjusterar ständigt motorn, tar bort saker för att minska vikten och gör ändringar. Det är otroligt intressant för en designer att se."

Han passade på att även optimera ett alternativ med en anpassningsbar spikplatta – så att längdhoppare kan justera den annorlunda än sprintlöpare och så vidare.

Efter en intensiv vecka med många tekniska insikter från Össurs atleter och tekniker var George redo för lite ren sinnesstumulans.

Han hyrde en bil och körde vilse i Islands unika landskap. Till slut hamnade han vid vattenfallet Svartifoss, ett imponerande naturligt underverk som han beskriver som den del av forskningsexpeditionen som gjorde störst intryck på honom.

"Det ser ut som en enorm orgel med sina vertikala basaltpelare", säger George. "Den visuella rytmen de skapar är hisnande. Det är både geometriskt och organiskt på samma gång."

Han använde inspirationen i formgivningen av Sole 2.0-spikplattan. Formen ger en visuell design, men har även en praktisk funktion med fasade kanter som i en flytande rörelse har tjockare material där det behövs.

Nu när spikplattan var på god väg riktade George sin uppmärksamhet mot asfaltssulan. För att få idéer tänkte han tillbaka på första gången han såg Nike Sole 1.0 användas. Det var några barn som hade kul under ett CAF-event (Challenged Athletes Foundation) för några år sedan.

"Jag såg unga paraatleter springa både på gräset och på asfalten, de spelade basket och andra sporter", minns han. "Det var inspirerande hur kombinationen av Össur-foten och Nike Sole gav de här atleterna frihet. De var fulla av energi och optimism när de lärde sig tekniker på CAF-klinikerna som hjälpte dem att röra sig bättre."

För att ge atleter möjlighet att delta i så många aktiviteter och sporter som möjligt på olika underlag så tog George "de bästa greppmönstren från basket och löpning – fiskbensmönster och nabbar – och försökte hitta den perfekta hybriden.

Den kombinationen kan man se ovan på tidiga skisser av den slutliga produkten. Men eftersom George är en sann innovatör så tänker han redan på framtida förbättringar. Det kan till exempel vara greppalternativ för specifika sporter.

"Kanske kan vi erbjuda en produkt som passar bättre för terränglöpning", funderar han. "Och kanske för basket. Då har du fyra olika utbytbara sulor."

Eller varför inte fler? När det gäller innovationer för paraatleter är framtiden vidöppen. "Vem vet vad som är möjligt?", säger George. En sak är säker: Han kommer att göra sitt bästa för att ta reda på det.