Hoppa över till innehåll. (Tryck på Retur)
Coachning

"Tröstmat" får en ny betydelse

Om du kämpar med att äta med måtta kan du tänka på hur viss mat får dig att må efter första tuggan. Det hjälper dig att ta dig igenom vilken middag (eller efterrätt) som helst.

Finns det hälsosam tröstmat?

Många av oss ser mer fram emot matbordet på högtiderna än presenterna under julgranen. Mormors hemlagade bröd, bordet fullt av kakor, efterrätter och pajer från varenda släkting. Och även om minnet av de här godsakerna fyller dig med glädje är det möjligt att din kropp minns det på ett annat sätt.

Det är poängen med tröstmat: den ska få dig att må bra. Men ofta slutar det med att du känner dig uppsvullen, hängig och ibland även tycker illa om dig själv.

Vad räknas som tröstmat?

Enligt Kristin Olenik, certifierad hälsocoach och grundaren av Kristin Olenik Wellness i Los Angeles, är tröstmat den söta, salta och feta mat som vi förknippar med positiva känslor och händelser, till exempel att fira något med vänner och familj. Chips och dippa kan vara ett exempel om du brukade äta det med dina skolkompisar när ni kollade på tv, eller kebab för att du gillade att äta det som barn, eller tårta för, du vet, födelsedagar.

"Tröstmat kan få oss att må lite bättre när vi är stressade, känna oss tryggare när vi är ensamma och väcka minnen när vi är nostalgiska", säger Shahram Heshmat, fil.dr, författaren till "Eating Behavior and Obesity". Det här kallas för känslomässigt ätande. Det är ganska vanligt, men om det händer ofta kan det ha negativa psykiska och fysiska följder, säger Dana Gruber, fil.dr och klinisk fysiolog på Ochsner Medical Center i New Orleans.

"Tröstmat kan få oss att må lite bättre när vi är stressade, känna oss tryggare när vi är ensamma och väcka minnen när vi är nostalgiska."

Shahram Heshmat
fil.dr, författare till "Eating Behavior and Obesity"

Det andra problemet är givetvis att ingredienserna som gör maten söt, salt eller fet (bland annat socker, salt, grädde, ost och smör) är dåliga för dig i stora mängder, säger Olenik. Och var ärlig: hur ofta har du gått till gymmet, på en dejt eller tillbaka till jobbet efter att ha ätit en munk eller stor burrito och mått bra?

Det betyder inte att du inte kan äta den här typen av mat, utan att du måste göra det på ett sundare sätt. Det första steget är att äta med eftertanke, det vill säga att "äta långsammare och fokusera på och njuta av maten så att mindre mängder känns mer tillfredsställande", säger Gruber. Det andra steget mot att hitta en balans – och njuta av varenda tugga av till exempel pappas berömda kladdkaka utan att låta det gå till överstyr – är att omdefiniera vad tröstmat betyder för dig. Så här gör du.

1. Förstå vad det verkligen innebär att må bra.
Välmående handlar mer om kroppens tillstånd efter, inte under, måltiden, säger Krista Scott-Dixon, fil.dr och programansvarig på Precision Nutrition. "Du ska känna dig lugn, fokuserad och alert under en längre tid, inte känna en tillfällig trötthet, matkoma eller kick", berättar hon. Känslan borde vara densamma som när du sitter på balkongen med en kopp kaffe en söndag morgon, inte slö eller darrig.

För att hitta mat som du verkligen mår bra av ska du känna in hur kroppen mår direkt efter att du har ätit, en timme efter (när kroppen börjar smälta maten), morgonen därpå och upp till några dagar senare, rekommenderar Scott-Dixon. Obehaglig mättnad och magbesvär kan visa sig direkt, men andra röda flaggor som ökad svullenhet, problem med matsmältningen och trötthet kan visa sig efter 12 till 24 timmar, förklarar hon. Det här är tecken på att det kan vara dags att sluta med den här "tröstmaten".

2. Håll dig till mat som är rik på flera sätt.
Istället för att välja mat rik på mättade fetter eller transfetter, har tomma kalorier eller är fullt av tillsatt socker ska du välja mer näringsrik mat. Byt till exempel ut smör mot avokado för att få i dig en sundare typ av fett, men med en liknande krämig känsla. Du kan också testa en "ost" av mandlar och cashewnötter, rik på antioxidanter, säger Olenik. Och håll dig till frukt (som bär och dadlar) istället för raffinerat socker när det går. Naturlig, näringsrik mat (frukt, grönsaker, fullkorn osv.) är inte bara bra för kroppen, utan även för sinnet, säger Olenik.

3. Tänk på tarmfloran.
Experter kallar det för kopplingen mellan magen och hjärnan: bakterierna i mag- och tarmkanalen, det vill säga magen, skickar signaler till ditt centrala nervsystem. Därför kan mindre hälsosam mat rubba tarmfloran och därmed göra dig mer stressad eller ledsen än vanligt, visar forskning. Å andra sidan kan mat som främjar bra bakterier i tarmarna, som fiberrika fullkorn och linser, fett rika på omega 3 (valnötter eller lin och chiafrön) och fermenterade produkter (kefir, surkål eller kimchi) gynna både kroppen och sinnet, säger Olenik. Den här typen av kost, och eventuellt även ett probiotikatillskott om dagen, kan skapa balans i tarmfloran och få dig att må bättre både psykiskt och fysiskt, säger Olenik.

Håller du dig till de här tipsen kommer du att hitta en ny sorts tröst vid middagsbordet – en tröst som grundar sig i att du tänker på din framtid.

Finns det hälsosam tröstmat?

Ta det ett steg längre

Kolla in Nike Training Club-appen för fler expertråd om återhämtning, mental inställning, rörelse, kost och sömn.

Ta det ett steg längre

Kolla in Nike Training Club-appen för fler expertråd om återhämtning, mental inställning, rörelse, kost och sömn.

Liknande berättelser

Hur du bryter dåliga vanor för gott

Coachning

Bryt den där dåliga vanan – en gång för alla

Må bättre efter en sömnlös natt

Coachning

Så återhämtar du dig efter en natt med dålig sömn

Så tränar du i munskydd

Coachning

Bästa sätten att träna med munskydd

Andningsmetoder som ger dig kontroll

Coachning

Andningsmetoder som ger dig kontroll

Så börjar du äta växtbaserat

Coachning

Grunden till en växtbaserad kost