Som barn tränade Laurea alla möjliga sporter. I volleyboll var hon alltid på tårna, redo för nästa smash. Som basketspelare hoppade hon högt och nätade bollen gång på gång. Och som skridskoåkare gled Laurea graciöst fram över isen.

Men favoritsporten var ändå fotboll.

Laurea var en naturbegåvning på planen. Hon kunde snabbt och lätt slå bollen från den ena sidan av planen till den andra och nästan flög fram över gräset när hon jagade efter nästa målchans. Laureas största supporter var hennes morfar. Han och Laurea firade varje vinst och hjälptes åt att hantera förlusterna.

Som tonåring fick hon möjlighet att spela för en framstående klubb i Barcelona.Men när Laureas morfar blev sjuk kändes fotbollen plötsligt inte lika viktig för henne. När han gick bort slutade hon spela helt och hållet.

"Som tjej uppskattar, lever och kämpar jag för jämlikhet och inkludering."

Men även om Laurea hade gett upp fotbollen hade fotbollen inte gett upp om henne.

När hon var 27 år hörde hon talas om streetfootballcommunityn i Barcelona. Laurea började spela igen. Det kändes så bra att spela, springa och göra mål igen. Laurea såg chansen att dela med sig av sin passion till andra tjejer och sedan dess har hon fått massor av tjejer att upptäcka streetfootball.

Laurea gör fotboll kul och inkluderande för tjejer och kvinnor. Hon vet att tjejer har kraften att förändra spelet om de bara får chansen.