Ett brev till mitt äldre jag
Avsnitt 1: Issey Kyson
Hej framtids-Issey!
Hur mår vi? Springer vi fortfarande?
Förhoppningsvis läser vi inte det här brevet tidigare än 10.00 (för i framtiden sover vi alltid så länge, eller hur?). Och jag hoppas att vi gör oss redo för en härlig dag fylld av löpning, naturvetenskap, varma bad och tid med familjen.
Jag ser verkligen fram emot att få veta hur det har gått med vårt arbete för att förändra läroplanen för idrott i skolan. Får tjejer lära sig mer om vad puberteten betyder för träningen nu? Får vi stötta och inspirera dem att fortsätta röra på sig, precis som Lina och Laviai Nielsen gjorde för mig?
Jag hoppas att vi kommer ihåg att vara snälla mot oss själva. Jag försöker hela tiden visa andra tonåringar omkring mig att det är okej att misslyckas, men ibland har jag svårt att komma ihåg det själv.
Jag kan bli överväldigad av stress när skolarbete, löpning och allt annat omkring mig bara blir för mycket och det händer att jag klandrar mig själv för det. Jag hoppas att vi i framtiden är bättre på att komma ihåg att utvecklingen måste ske i vår egen takt. Och att oavsett vilka hinder vi ställs inför (på löparbanan och utanför den!) kommer vi att ta oss dit vi vill så småningom.
"Jag försöker hela tiden visa andra tonåringar omkring mig att det är okej att misslyckas, men ibland har jag svårt att komma ihåg det själv."
Okej, jag ska inte ta upp mer av vår tid nu. Vår framtida hund behöver säkert komma ut på en promenad eller kanske väntar våra vänner på oss på löparbanan. Men först några goda råd:
Fortsätt springa för att vi älskar det.
Fortsätt promenera i skogen för att det hjälper oss att hitta lugnet.
Fortsätt att ta reda på så mycket som möjligt om rymden för att det är så spännande.
Älska vår kropp, oavsett hur den ser ut – kom ihåg allt den har gjort för oss.
Vi har redan åstadkommit så mycket och det finns så mycket kvar att göra.
Kram
Issey xx